abut

v//əˈbʊt//

gränsa till

  1. (intransitive) To touch by means of a mutual border, edge or end; to border on; to lie adjacent (to); to be contiguous (said of an area of land) [First attested around 1350 to 1470.]

Källor och myndigheter

För fördjupning, läs mer hos myndigheter och officiella källor:

Relaterade källor

För vidare läsning hänvisar vi till etablerade medier som: