ditransitive

adj

ditransitiv

  1. (grammar) Of a class of verbs which take both a direct and an indirect object. An example is 'give', which entails a giver (subject), a gift (direct object) and a receiver (indirect object).

Källor och myndigheter

För fördjupning, läs mer hos myndigheter och officiella källor:

Relaterade källor

För vidare läsning hänvisar vi till etablerade medier som: