imperfective aspect

n

imperfekt, imperfektum

  1. (grammar) A feature of a verb which denotes that its action or condition does not have a fixed temporal boundary, but is habitual, unfinished, continuous, repetitive or in progress.

Källor och myndigheter

För fördjupning, läs mer hos myndigheter och officiella källor:

Relaterade källor

För vidare läsning hänvisar vi till etablerade medier som: